En liten! (eller ganska lång om man tänker efter...) rapport från dagens Co-driver Sara Gustafsson!
Efter 3,5 månader var det dags att åter ta plats till höger i Asconan. Topp 5 var målet idag!
Asarums vägar har respekt med sig och jag hade ätit Läkerol hela veckan för att jag skulle kunna prata oavbrutet...
Första sträckan var 1,5 mil lång och var enkelvarnad hela vägen. Det svängde otroligt och farten kändes bra. Jag var med hela tiden i noterna och försökte mana på så mycket jag kunde. Men när vi kom till målet visade det sig att vi var 28 (!!) sekunder efter ledaren i klassen. Det måste ju vara minutfel på oss. Ratten stod inte som den skulle, märkte Peder när vi var på väg till servicen. Så 4 service killar låg på alla fyra under framvagnen och konstaterade till slut att inget hänt. Vi drog vidare.
Sträcka två var lika häftig och vi tyckte båda den gick bra.
Sträcka tre skulle gå på asfalt/grus inne på ett industriområde i Tingsryd. Inga noter, bara direktpilad. Strax efter start skrek Peder "Vad ska jag ta vägen???!!!". Jag satt som ett tyst fån i högerstolen och vågade inte chansa. "Där framme, bakom huset ska vi", skrek jag efter en stund. Fruktansvärt otäckt att inte veta var man ska någonstans bland kontainrar, ensilagebalar, ataband och de röda pilarna. Men där inne fick vi faktiskt till en bra tid och det där med att inte hitta på kurragömmabanan, pratade vi inte mer om... Det glömdes snart bort när vi intog baconbaguette på servicen.
Sträcka 4 var också helt suverän, men enligt måltiden var vi en halv förmiddag efter där också. Inte bra!
Inför sista sträckan gäspade Peder stort på startlinjen (tidig morgon och lång dag) och sa "Nu jäklar ska du få åka". Startljusen slocknade och wroom var vi iväg. Rattade lite mer på bromsvågen (inte helt ovanligt under färd) och jag kan väl säga att jag såg väl mest skog och träd. Det där bruna som man ska åka på, såg jag aldrig. Sladdade och körde på attack som aldrig förr. Läste så fort jag kunde, men jag var efter (eller mitt i) likt förbannat! Tyvärr, jag kan inte prata snabbare! Efter millimeterprecision vid ett par grindstolpar i målet drog jag en lättnad suck! Jisses, vi hade kommit i mål med hel bil! Varför hade du inte kört så här tidigare under dagen??
Det var nu det skulle varit 5 sträckor till när tempot var uppe!
Vi slutade som 10:a i klassen. Egentligen inte helt nöjda, fast ändå. Får vi bara åka lite ihop, så ska vi nog få till det mesta och hamna på topp 3. Tack för skjutsen och kanonservice hälsar co-drivern!
